Inledning: ett år av förseningar
År 2025 präglades den europeiska biometanmarknaden av ett tydligt mönster: viktiga lagstiftningsbeslut sköts upp. Förseningarna, från unionsdatabasen och biomassapaketet till reformen av den tyska federala immissionsskyddslagen (BImSchG), ökade osäkerheten för alla marknadsaktörer under hela året. Störst påverkan på marknaden hade dock ikraftträdandet av FuelEU Maritime-förordningen (EU 2023/1805).
Internationell utveckling
FuelEU Maritime: ny dynamik på marknaden
Den nya marknaden för sjöfartsbränslen skapade nästan över en natt en betydande efterfrågan och väckte stort intresse i branschen. När det gäller beräkningen av utsläpp bygger FuelEU Maritime-förordningen på RED II och skapar ett starkt incitament för bränslen med särskilt låga växthusgasvärden, som biometan från stallgödsel.
Inledningsvis rådde rättslig osäkerhet om huruvida energimängder som redan fått inmatningsersättning fick räknas. Den 10 april 2025 gav Europeiska kommissionen, efter en förfrågan från agriportance, ett otillfredsställande svar: enligt kommissionen är dubbelräkning utesluten eftersom olika aktörer är skyldiga, medlemsstaterna enligt RED och rederierna enligt FuelEU Maritime. Kommissionen anförde dessutom att detta skulle sänka kostnaderna för de skyldiga aktörerna.
Mot denna bakgrund visade sig regeln dock vara otillräcklig. De subventionerade volymerna av bio-LNG räcker inte för att täcka efterfrågan. Priserna på motsvarande certifikat tredubblades under 2025. Redan under sommaren fanns inga nederländska eller danska volymer kvar. Dessutom är producenter från länder som Tyskland, som inte får inmatningsersättning, i praktiken utestängda från denna marknad.
Efterfrågan är betydande redan det första året: de första upphandlingarna omfattade volymer på flera terawattimmar. Utifrån rederiernas flottutveckling kan efterfrågan väntas fortsätta öka. För marknadstillträdet spelar dock stödstrukturen i Europa en viktig roll. Eftersom både subventionerade och osubventionerade biometanvolymer tilläts kunde större volymer från länder med stödbaserade inmatningstariffer i den inledande fasen erbjudas mer konkurrenskraftigt än osubventionerade volymer från Tyskland.
Unionsdatabasen: ytterligare förseningar
Unionsdatabasen (UDB), som ursprungligen skulle bli obligatorisk för förnybara gaser i november 2024, är kraftigt försenad. Pågående samråd tyder på att det fullständiga införandet kan ske först mellan slutet av 2026 och början av 2027. Att ta fram en enhetlig europeisk lösning som integrerar befintliga nationella register visar sig vara mer komplext än väntat.
Sammantaget förväntas en harmoniserad databas bidra till marknadsstabilitet på medellång sikt och till administrativa lättnader på lång sikt. I den inledande fasen väcker dock utsikten till ytterligare dokumentationskrav viss oro, särskilt hos mindre aktörer.
Nationell lagstiftning (Tyskland)
Biomassapaketet: försenat godkännande
Biomassapaketet antogs den 21 februari 2025 men fick Europeiska kommissionens statsstödsgodkännande först strax före auktionen den 1 oktober. Därför trädde vissa skärpta regler, som det sänkta majstaket och ersättning per driftskvart, i kraft omedelbart, medan andra fördelaktiga delar började gälla först strax före oktoberauktionen. Biomassapaketets fulla effekter kommer därför att märkas först vid auktionen i april 2026.
BImSchG-reformen: långtgående förändringar
Utkastet till ny lydelse av den federala immissionsskyddslagen (BImSchG) var ute på samråd i månader och antogs av den federala regeringen först i början av december, trots att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2026. De planerade ändringarna väntas få märkbara effekter på biometanmarknaden:
- Slut på dubbelräkning av avancerade bränslen
- Skärpta hållbarhetskrav
- Kontinuerlig höjning av växthusgaskvoten fram till 2040
Medan slopandet av dubbelräkningen kan utmana biometanets konkurrenskraft gentemot andra sätt att uppfylla kraven, stärker de planerade hållbarhetskriterierna och den högre kvoten växthusgasmarknaden som helhet. Utvecklingen är ändå svår att förutse, särskilt eftersom tillgänglig tankningskapacitet inom tunga fordon och gassektorn bara växer i begränsad omfattning. På kort sikt var det framför allt regeringens BImSchG-utkast, som publicerades bara två veckor före årsskiftet, som påverkade kvotmarknaden kraftigt: priserna på växthusgascertifikat steg till över 500 €/tCO₂, medan priset på biometan som kan användas som drivmedel låg kvar oförändrat på cirka 13 ct/kWh.
EnWG-utkastet: missnöje bland inmatningsanläggningar
För inmatningsanläggningar väckte utkastet till energilagen (EnWG), inklusive det planerade upphävandet av förordningen om tillträde till gasnätet (GasNZV), betydande missnöje. För nya anläggningar regleras inte hur ansökningar om nätanslutning ska hanteras. Hittills har inmatningsanläggningar för biometan fått förmånlig behandling och vid nätanslutningar kortare än en kilometer bara behövt bära 25 % av kostnaderna själva.
Marknadsutveckling och priser
På den tyska marknaden sågs motsatta tendenser. Medan det första kvartalet var utmanande för biometan från stallgödsel på grund av stora tillgängliga volymer, främst volymer som frigjorts från avtal med Landwärme, inleddes en kontinuerlig uppåtgående trend efter prisbotten i maj. Utvecklingen ledde till stabil efterfrågan på den inhemska kvotmarknaden för växthusgaser, där priset återhämtade sig till omkring 13 ct/kWh vid årets slut.
För kvaliteter från restprodukter och energigrödor (NawaRo) noterades däremot ett fortsatt prisfall. I början av året betalades fortfarande över 9 ct/kWh för restproduktkvaliteter i spotaffärer, medan priserna senast låg strax över 7 ct/kWh. Den brittiska drivmedelssektorn (RTFO) visade sig vara en stabiliserande faktor och etablerade sig som en pålitlig avsättningsmarknad.
För biometan från energigrödor, som främst används inom EEG, är situationen fortsatt svår: minskningen av kraftvärmeverk (BHKW) inom elsektorn, som dena:s branschbarometer har belyst, minskar avsättningsmöjligheterna märkbart. Dessutom satsar utländska marknader allt mer på restproduktbaserade vägar, vilket ytterligare begränsar efterfrågan på biometan från energigrödor.
Utblick 2026
Inför 2026 tyder mycket på att efterfrågan på produktionsvägar med särskilt stor klimatnytta kommer att fortsätta öka. Genom att ställa om sitt system till utsläppsbaserade kriterier (Bijmengverplichting, inblandningsplikten) sätter Nederländerna redan 2026 en viktig riktning. Liknande utveckling pågår även i Storbritannien.
För gödselbaserade vägar skapas därmed varierade och snabbt växande avsättningsmöjligheter. Restproduktbaserade vägar gynnas också, om än i mindre utsträckning. Producenter av biometan från energigrödor är däremot fortsatt starkt beroende av tysk lagstiftning. Ett eventuellt biomassapaket 2.0 skulle här kunna ge viktiga impulser, särskilt för att säkra befintlig produktionskapacitet och hålla den ekonomiskt bärkraftig.